Artros drabbar nästan alla av oss någon gång i livet. Redan vid 45 års ålder har en stor del av befolkningen börjat utveckla artros någonstans i kroppen. Artros är den vanligaste ledsjukdomen och kan drabba alla kroppens leder. Den ger olika mycket besvär från person till person. För vissa känns det mest som en stelhet i leder, för andra handlar det om att det gör ont vid vissa aktiviteter. Några har mycket smärta. Ett klassiskt symptom på att man har artros i en eller flera leder är att man ofta känner sig morgonstel i dessa områden.

De flesta av oss får artrosförändringar i åtminstone ett par av kroppens leder, men det behöver inte betyda att de blir så omfattande att vi får större besvär. När man är över 65 år kan man räkna med att ha artros i flera av kroppens leder.

Det är lite oklart vad som orsakar artros, vissa verkar få artros i händerna som en reumatisk sjukdom. Har man någon gång skadat eller opererat en led i ryggen eller en annan led t.ex. knäleden, eller skadat en disk i ryggen nära en led så kommer man drabbas av artros i samma led några år senare. Artrossymtom kan variera mycket vad gäller på svårighetsgraden, platsen för den drabbade leden samt hur stark man är i muskulaturen runt den drabbade leden. De vanligaste symptomen är smärta, stelhet, ömhet, svullnad och ett minskat rörelseomfång i den drabbade leden. Det är värre efter perioder av inaktivitet, t.ex. när man vaknar på morgonen. Det förbättras med försiktig rörelse och aktivitet.

Vad händer i kroppen?

Vävnader i kroppen bryts ständigt ned samtidigt som de ständigt byggs upp på nytt. I en led med artros har det uppstått obalans i ledbroskets uppbyggnad och nedbrytning. Det händer fler saker i och runt en led som drabbas av artros, ledbrosket blir tunnare och skrovligare, det bildas små cystor i benet precis under ledbrosket, ledkapseln blir hårdare och det bildas beniga pålagringar i ledens kanter (s.k. osteofyter). Artros i ett knä ger en större utbuktning av ledkapseln baktill, en s.k. Bakercysta. Ålder är en betydande faktor för artros, eftersom slitaget på lederna ökar med tiden. Dessutom kan ledskador, fetma och andra underliggande hälsotillstånd, såsom diabetes eller reumatoid artrit, bidra till utvecklingen av artros. Vissa menar att den moderna västerländska livsstilen är inflammatorisk och att det är detta som orsakar artros.

Primär artros

När det gäller det som kallas primär artros är orsaken okänd, till skillnad från sekundär artros. Primär artros är den vanligaste varianten av artros.

Sekundär artros

När en led drabbas av skada så uppstår efter en tid artros som följd. Det tar ofta upp till 10 år, men det beror på flera olika faktorer. Unga kan utveckla artros till följd av upprepade trauman från olika typer av idrott. Det samma gäller vid operationer, även vid titthålsoperation av t.ex. knän.

Vanliga missförstånd om artros

Det finns ett vanligt missförstånd att artros beror på förslitning eller slitage. Ofta benämns artros felaktigt som slitage. Visst är det så att artros är en degenerativ process, men det är långt från hela sanningen. Genom kiropraktisk behandling kan man minska på funktionsstörningarna i lederna.Om man samtidigt tränar upp musklerna och ökar sin aktivitetsnivå minskar värken runt lederna. Ett bra exempel på hur träning hjälper på artros i knäna är när personer med knäartros börjar cykla, symptomen minskar då ofta drastiskt och snabbt. Är man fysiskt inaktiv ökar risken kraftigt för att få symptom på artros.

Diagnos

Själva diagnosen artros ställs genom bilddiagnostik. Tidiga förändringar ses bäst på magnetröntgen medans gravare artros ses mycket enkelt på slätröntgen. När det gäller höftleden är det lätt att se tidiga tecken på artros när man gör kliniska undersökningar med ortopediska tester. Artos orsakar alltid stelhet, morgonstelhet, igångsättningsstelhet och minskad rörlighet. Ofta orsakar artros smärta, ömhet och svullnad. Det är vanligt att man får större besvär i knä- och höftleder, men man kan få besvär i alla kroppens leder.

Behandling

Många söker vård för artros. Den bästa behandlingen har visat sig vara regelbunden fysisk aktivitet. Även om det kan vara smärtsamt att röra på en led som är drabbad av artros, har träning och fysisk aktivitet nästan alltid positiva effekter på både smärtlindring och förbättrad funktion. Det är viktigt att välja rätt typ av träning för att minimera belastningen på leder drabbade av artros. Låg-impact-aktiviteter, såsom cykling, vattengymnastik och promenader på mjukt underlag, brukar vara bättre än högintensiv/ stötig träning, som löpning på hårt underlag eller hoppning. De flesta människor med artros får god smärtlindring och funktionsökning genom styrketräning för att förbättra muskelstyrkan runt lederna, vilket kan hjälpa till att stabilisera dem och minska stressen på brosk och ben. Desto starkare man är runt en led med artros och ju oftare man rör sig och belastar leden ”lagom”, desto färre symptom får man.

Kiropraktorbehandling

Artros och låsningar hänger ihop. Artros leder till att låsningar uppstår i området lättare än vad de skulle göra annars. Kiropraktisk behandling gör så att du kan röra dig mer, bättre och smärtfriare än om du har låsningar . Du kan träna mer utan hämmande ledsmärta från låsningar. Kiropraktorns roll i rehabilitering och behandling av artros är att upprätthålla bra ledrörlighet så att patienten blir så smärtfri som möjligt.

Annan behandling än träning

Behandling för artros innebär vanligtvis en kombination av livsstilsförändringar, smärtlindringsmetoder och i vissa fall kirurgi. Livsstilsförändringar kan inkludera regelbunden motion, viktminskning och ändring av dagliga aktiviteter för att minska stressen på den drabbade leden. Smärtlindringsmetoder kan inkludera mediciner så som vanliga smärtstillande läkemedel (Paracetamol), icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), paracetamol eller topiska krämer och salvor. Smärtstillande läkemedel är dock endast symptomlindrande. I allvarliga fall kan ledproteskirurgi vara nödvändig för att ersätta den skadade leden med en konstgjord led.

Kost som behandling av artros

Kosten påverkar symptom från artros. Undvik gluten och processad mat.

Hjälper det att gå ner i vikt?

Att ha en hälsosam vikt är viktigt för att minska belastningen på lederna. Viktminskning bidrar till att minska smärta och förbättra rörligheten, detta gäller dock främst fot/ankel, knä- och höftleds artros och i klart mindre utsträckning artros i ryggraden.

Hur är det att leva med artros?

Att leva med artros är både en utmanande och smärtsam upplevelse. För de som lider av artros är smärta en konstant följeslagare. Lederna blir inflammerade och ömma, vilket gör det svårt att utföra uppgifter som att gå, stiga upp från en stol eller böja knät. Smärtan kan vara ständig och påverka sömnen och den allmänna livskvaliteten. Människor med artros kan också uppleva stelhet i lederna, vilket gör det svårt att utföra vissa rörelser. Det är viktigt att förstå att artros är en kronisk sjukdom, vilket innebär att den inte kan botas.

Behandlingen syftar till att lindra smärtan och förbättra funktionen i de drabbade lederna. Det finns flera behandlingsalternativ tillgängliga för personer med artros. En vanlig behandling innefattar icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, som kan hjälpa till att lindra smärtan och minska inflammationen i lederna. Fysioterapi är också ett vanligt inslag i behandlingen, det kan hjälpa till att förbättra styrka och rörlighet i de drabbade lederna. I vissa fall kan mer avancerade behandlingsalternativ behövas. Injektioner av kortikosteroider eller hyaluronsyra i lederna kan användas för att minska inflammation och smärta. I allvarliga fall kan kirurgi vara nödvändig.

Fakta

• Artros i knä kallas Gonartros
• Artros i höftled kallas Koxartros
• Artros runt diskarna i ryggen kallas Spondylos
• Artros i facettlederna i ryggen kallas Spondylartros
• Artros i nackens facettleder ger en variant av artros som kallas Unkovertebralledsartros
• Spondylartropati är inte detsamma som artros. Här är det en inflammatorisk ryggsjukdom som skadar lederna och omkringliggande vävnad. De vanligaste exemplen på dessa är Mb Bechterew (Ankyloserande spondylit), och Psoriasisartrit.